Kan Ålidhems karaktär av genomgångsområde förändras?

”If you’re going to kick authority in the teeth,
you might as well use both feet” — Keith Richards


Detta utgör en del i en serie inlägg om vad Arbetarpartiet vill med några av Umeås stads- och kommundelar. Inläggen publiceras löpande under slutet av juli och början av augusti.

Arbetarpartiet (AP) uppmanar alla ålidhemsbor att noga följa den utbyggnad av stadsdelen med 2000 nya bostäder som planeras de kommande åren. Vi uppmanar de boende att föra fram sina synpunkter och försöka påverka Ålidhems framtida utveckling. Det handlar bland annat om behovet av att öka stadsdelens sociala stabilitet och minska karaktären av genomgångsområde.

  • Hur gör du för att påverka utvecklingen?
  • Kontakta och fråga Arbetarpartiet: Ring 076-035 04 77 eller 070-293 74 61.

Arbetarpartiets medlemmar har haft plats i Umeå kommunfullmäktige sedan 1991. I förra valet fick vi 3 000 röster – och vi tror på fler röster i detta val. Kom ihåg: du kan rösta olika i valen till kommun och region (som handlar om bl a äldreomsorg och sjukvård) och till riksdagen (som främst handlar om regeringsfrågan).

Ålidhem är en av de stadsdelar där AP har sin djupaste förankring. Det är också här vi har haft vårt högkvarter – ända sedan 1970-talet! Nedan följer ett antal frågor som AP anser viktiga för Ålidhems framtid.

2000 nya bostäder och fördubblad befolkning

Ålidhem har idag drygt 6 000 invånare. Umeå kommun planerar 2000 nya bostäder i den norra delen av Ålidhem. Bostäderna planeras längs den genomfartsled (Ålidbacken) som idag löper mellan tunneln under Glunten/Tunnelbacken i väster och E4-rondellen/infarten mot Tomtebo i öster. Om alla 2000 bostäder färdigställs skulle befolkningen på Ålidhem öka med 3500-4500 invånare. Detta blir den största utbyggnaden av Ålidhem sedan stadsdelen byggdes – och kan potentiellt innebära nästan en fördubbling av befolkningen!

Karaktären på de nya bostäderna kommer att spela en viktig roll för den framtida utvecklingen för hela Ålidhem. Är bostäderna av sådan karaktär att andelen förvärvsarbetande och barnfamiljer på stadsdelen ökar vilket kan bidra till att den sociala stabiliteten stärks? Eller cementeras Ålidhems karaktär av genomgångsområde med hög andel studenter?

Det aktuella området på Ålidhem som det ser ut idag. Foto: Umeå kommun
Området som det är tänkt att bebyggas enligt planen. Foto: Umeå kommun

Ålidhem – där positivt och negativt brottas

Bland Ålidhems styrkor finns tillgången till närservice. På Ålidhem finns ”allt”: ett levande centrum, bibliotek, familjecentral, kulturhus, föreningslokaler och fina idrottsanläggningar. Tillgången till kollektivtrafik är god och biltrafiken är skild från gång- och cykeltrafiken. Stadsdelen har flera förskolor samt en F-9-skola. Många uppskattar också områdets mångkulturella prägel.

Samtidigt har Ålidhem alltid varit omdiskuterat – som ett av Umeås första områden präglade av miljonprogrammets epok. Redan från början fick Ålidhem karaktären av genomgångsområde. Uppåt 60-70 procent av de boende på Ålidhem är studenter – och de flesta vet att de kommer att lämna stadsdelen efter avslutade studier. Endast ca 40 procent av ålidhemsborna förvärvsarbetar.

Segregeringen

Ålidhem var den första stadsdelen i Umeå där segregeringen mellan svenskar och invandrare kunde anas. Redan under 1970-talet placerades, medvetet, många flyktingar på Ålidhem. Och denna trend har fortsatt. En bidragande orsak är den höga andelen hyresrätter på området – i kombination med den stora omsättningen av lägenheter. Bostadsrätter finns idag endast på Kemigränd och Biologigränd. På senare år har även ett fåtal radhus tillkommit på Geografigränd.

Arbetslösheten är betydligt högre bland utrikes födda än inrikes födda (16,4 procent respektive 6,2 procent 2025). En högre arbetslöshet innebär en minskad social stabilitet. Och detta har märkts på Ålidhem. En långsiktig social stabilitet i ett bostadsområde skapas bland annat av barnfamiljer med förvärvsarbetande vuxna som planerar att bo i området under lång tid. Sådana har under alltför lång tid utgjort en för liten andel av Ålidhems befolkning.

Negativa trender

Bristen på social stabilitet har bidragit till en rad negativa trender. Knarkhandeln i anslutning till centrum, kvälls- och nattetid, var ett växande problem under 2010-talet. Åtgärder i form av bland annat kameror har gjort att knarkhandeln flyttat. Men inte nödvändigtvis bort från Ålidhem. Större kriminella aktörer som Dalennätverket ser studenterna som en potentiellt lukrativ ”marknad” för drogförsäljning – och har strävat efter att värva boende på Ålidhem som kurirer och langare.

Ålidhem har stora positiva inslag. Men ska de negativa trenderna vändas måste den sociala stabiliteten i området öka. Detta kräver bland annat att de 2000 nya bostäder som planeras fördelas på både hyres- och bostadsrätter, på både flerfamiljshus och radhus. Detta skulle kunna locka fler förvävsarbetande och barnfamiljer att flytta till Ålidhem.

Några ytterligare insatser för ett tryggare Ålidhem:

  • Kvarterspoliser och fotpatrullerande poliser – något som tidigare fanns på Ålidhem
  • Nattvandrare, bosatta på området, som kan stärka den sociala sammanhållningen
  • Satsningar mot arbetslösheten – på riksplanet
Foto av författare

Jan Hägglund

Ordförande Arbetarpartiet

Lämna en kommentar