Torsdag 15 oktober meddelade Umeå kommun att äldreomsorgsdirektör Pernilla Henriksson lämnar sitt uppdrag. Hon kommer istället att få ett ”utredning- och utvecklingsuppdrag” när det gäller kommunens kompetensförsörjning (hur kommunen ska kunna rekrytera mer personal).
Henriksson har varit äldreomsorgsdirektör sedan 2016. Under hennes tid som högsta chef för äldreomsorgen har andelen utbildade undersköterskor minskat från ca 70 procent till dagens dryga 50 procent. De senaste åren har vanvård, sexuella övergrepp och hetsjakt på visselblåsare avslöjats inom Umeå kommuns äldreomsorg.
De ytterst ansvariga för denna utveckling är den politiska ledningen i form av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men även Henriksson, i sin roll som äldreomsorgsdirektör, bär en stor del av ansvaret. Under de många debatterna kring vanvården inom äldreomsorgen höll sig Henriksson inledningsvis i bakgrunden. När hon väl sedan uttalade sig skyllde hon vanvården på personalen på golvet. I TV sa hon bland annat att personalen inte klarar av grundläggande arbetsuppgifter rörande hygien – eller att bädda en säng!
Låt oss utgå i från att det är som Henriksson påstod, att det finns ett litet antal anställda inom äldreomsorgen som saknar grundläggande kunskaper om hygien och sängbäddning. Vem är ansvarig för att Umeå kommun har rekryterat dessa personer och därefter inte gett dem rätt utbildning? Det är ju Henriksson själv – och den politiska ledningen för äldreomsorgen!
Mot denna bakgrund har Arbetarpartiet under en längre tid krävt Pernilla Henrikssons avgång. Vi upprepade dessutom detta krav i de förhandlingar som vi förde med Socialdemokraterna efter kommunvalet. Nu verkar alltså S ha tagit sitt förnuft till fånga och petat Henriksson.
Henriksson hamnar nu på en kommunal motsvarighet till den s.k. ”elefantkyrkogården” där statliga direktörer som misskött sig hamnar. Detta är en bra början. Men ska tystnadskulturen inom äldreomsorgen brytas måste personalen ges mer makt över arbetets organisering och rekryteringen av chefer.
Det finns dessutom fler chefer inom äldreomsorgen som är ansvariga för vanvård, sexuella övergrepp och hetsjakt på visselblåsare – och som måste bytas ut.
