Det som hänt i Örebro är en ohygglig tragedi. Vi bör fokusera våra tankar och handlingar på de skadade och anhöriga – inte på ryktesspridning.

”If you’re going to kick authority in the teeth,
you might as well use both feet” — Keith Richards
Försvara yttrande- och tryckfriheten
____________________

Ingress
Det som hänt på Komvux på Risbergska i Örebro är den värsta masskjutningen i svensk historia. Liksom så många, många andra går mina tankar till offren och deras anhöriga. Till de människor som tvingats äta frukost i morse utan sin bror, syster, son eller dotter. Jag vet hur ont det gör. Jag vet att såren aldrig kommer att läka helt.

Vid dagens presskonferens berättade polisen att elva personer dödats i skjutningen. Alla i vuxen ålder. En av dessa tros vara gärningsmannen. Man berättade dessutom att fem personer opererats för livshotande skador men att läget för dessa nu är stabilt. En sjätte person var mer lindrigt skadad. Polisen berättade också att de första poliserna på plats hade blivit beskjutna av gärningsmannen. När polisen sedan gick in i skolan påträffades den misstänkte död.

I övrigt är mycket kring händelsen ännu oklart. Identifieringen av offer och gärningsman är, enligt polisen, ännu inte avslutad. Polisen understryker att de ännu bara har påbörjat sin utredning om bland annat eventuella motiv till skjutningen. Det finns än så länge, också enligt polisen, ingenting som pekar på att detta skulle vara ett terrorbrott eller ha ideologiska motiv. Tidigare har polisen sagt att inget tyder på att det har med gängens brottslighet att göra. Det skulle alltså kunna handla om en ”ensam gärningsman”. Men ännu är alltså ingenting klarlagt vad gäller motiv.

Vad vi däremot vet är att både sociala medier och gammel-media surrar av rykten. Det handlar om gärningsmannens identitet och eventuella motiv. Jag anser att det är fel – och respektlöst – att sprida rykten kring denna fruktansvärda händelse. Identifieringen av de döda ännu ju inte är klarad!

Varje falskt rykte och en upphetsad stämning, som händelser som denna ofta skapar, riskerar att innebära ett onödigt lidande för offrens anhöriga. Detta är en situation där var och en har ett ansvar att hålla huvudet kallt och hjärtat varmt. Detta är en tid när offrens anhöriga ska sättas i centrum. Tids nog kommer svaren på varför och hur denna tragedi kunde inträffa.

Fram till dess borde våra tankar och handlingar fokusera på de skadade och de anhöriga.