Socialtjänsten i Umeå har under åratal utgjort det kanske tydligaste exemplet på en osund ledarskapskultur som inneburit en brist på personalinflytande.
En arbetsmiljökartläggning som kommunen själv beställde 2020 visade redan då på bland annat:
❏ ett auktoritärt ledarskap,
❏ förekomsten av repressalier,
❏ en tystnadskultur.
År 2021 kunde lokalmedia avslöja att 27 socialsekreterare i verksamheten ”Barn och Unga” valt att inte längre arbeta med myndighetsutövning. De slutade, tog ledigt, m.m. Ett av de värsta exemplen på osund ledarskapskultur var då två visselblåsare blev så brutalt behandlade att de kände sig tvingade att lämna Umeå kommuns verksamhet.
Personalen körs över – igen
Den politiska ledningen och de högsta cheferna inom socialförvaltningen har dock inte tagit till sig av den omfattande kritiken under åren. Just nu genomförs en väldigt impopulär omorganisation inom socialtjänsten. Förändringen gäller mottagningsenheten. Hittills har denna bemannats av erfarna socionomer som är utbildade i att möta människor i kris. Istället för socionomer ska människor nu mötas av administrativ personal utan särskild utbildning. Eller av en knappvalstjänst! (VK 25/3)
Personalen har lämnat in flera protestskrivelser till politiker och chefer. Alla förhandlingar mellan facket, både lokalt och centralt, och socialtjänstens chefer har slutat i oenighet. Återigen söker en rad erfarna socialarbetare nya jobb. Men den politiska ledningen i form av individ- och familjenämndens ordförande Andreas Lundgren (S) och de ansvariga cheferna verkar stå fast vid beslutet att driva igenom omorganisationen.
Ska socialtjänsten i Umeå kommun återvinna sitt förtroende måste både den högsta politiska ledningen och de högsta cheferna bytas ut. Den osunda kåranda som finns ”högst upp” måste brytas. Detta skulle både gynna alla som behöver socialtjänstens stöd samt personalen.
Fakta: Kritik mot socialtjänsten
Under flera års tid har en rad granskningar riktat skarp kritik mot både socialtjänsten och mot vissa politiker i Individ- och familjenämnden (IFN) i Umeå. Några exempel:
❏ kommuns egen arbetsmiljökartläggning 2020
❏ kritik från IVO (Inspektionen för vård och omsorg)
❏ kritik från kommunens egna revisorer
❏ granskningar gjorda av VK och Folkbladet
❏ kritik från socialtjänstens egna anställda
Detta har utlöst en rad hårda debatter. Ett skäl till de hårda debatterna är det maktfullkomliga sätt på vilket socialtjänstens chefer och vissa politiker i IFN har bemött kritiken. Istället för att lyssna har chefer och politiker gått till motangrepp – på helt oacceptabla sätt:
❏ nämndens ordförande har påstått att en extern granskning av verksamheten är att likna vid en form av spioneri,
❏ nämndens vice ordförande har uppmanat socialtjänster ”runt om i Sverige” till domstolstrots!
❏ chefer har försökt skrämma politiker med billiga lögner om att träffar med kritiska medborgare skulle innebära ett ifrågasättande av hela ”rättssystemet”.
