Artiklar

Hjälp oss rädda äldreomsorgen

Låt oss börja med chocken att äldreomsorgen förlorar ytterligare 60 miljoner nästa år – trots alla långsiktiga problem. Låt oss börja med frågan: Vilka partiers budget antogs av Umeå kommunfullmäktige i juni i år? Svar: S och MP. Dessa två partier måste nu stå till svars för detta akuta hot mot äldreomsorgen.

Akut hot på 60 miljoner

Angreppet på äldreomsorgen har pågått under 30 år. Det handlar om en medveten nedprioritering av Umeås gamla. Det finns många partier som är skyldiga till detta. Men låt oss börja med det akuta hotet på 60 miljoner kronor.
Steg ett: S och MP har gjort en omprioritering av pengarna i kommunens budget för nästa år. Detta innebär att de äldre (brukarna) som behöver äldreomsorg, men också personalen som ska levererar omsorgen, förlorar 50 miljoner p g a denna omprioritering.
Steg två: Regeringen+SD minskar statsbidragen. Detta minskar äldreomsorgens resurser i Umeå med tio miljoner.

S+MP måste stå till svars

Under debatten i fullmäktige försökte S+MP smita undan sitt ansvar genom att skylla allt på regeringen+SD. Och Tidögängets budget, som gynnar de redan rika, ska kritiseras. Ordentligt. Men när det gäller Umeå kommun är det alltså S + MP som har berövat äldreomsorgen 50 av de förlorade 60 miljonerna. Rätt ska vara rätt.

Resultatet av de minskade resurserna på 60 miljoner är bl a att ansvariga politiker och chefer redan nu arbetar med att stänga ett antal avdelningar vård- och omsorgsboenden (särskilda boenden). Det blir sannolikt ännu svårare att få plats på ett boende framöver.

De äldre har nedprioriterats av de styrande i Umeå kommun

Under 30 år har minst fyra stora förändringar ägt rum som drabbat äldreomsorgen mycket hårt.
A) Personaltätheten på kommunens särskilda boenden har nästan halverats. Om det 1990 var nio anställda som skulle ta hand om tio äldre på ett boende är det idag bara kvar 4-5 anställda på tio äldre (brukare).
B) Kunskapsnivån har sänkts. Andelen utbildade undersköterskor har minskat kraftigt. År 2016 utgjorde dessa uppåt 70 procent av personalen. Idag är andelen nere på cirka 50 procent.
C) Den andel av personalen med bristande kunskaper i svenska språket har ökat.
D) Samtidigt har brukarna blivit äldre och är därför oftare multisjuka – vilket gör att de bl a behöver fler mediciner. Det blir naturligtvis allt svårare att tillgodose detta behov. Dels beroende på den minskade personaltätheten. Dels beroende på att andelen undersköterskor minskar.

Äldreomsorgen måste komma i främsta rummet

Äldreomsorgen har länge burits upp av en ryggrad bestående av motiverade och plikttrogna undersköterskor. Dessa är på väg att försvinna. Behovet av ett trendbrott inom äldreomsorgen i Umeå har blivit skriande.

Men för att ett trendbrott ska lyckas krävs att äldreomsorgen sätts i första rummet under en period på tio år. Minst. I Arbetarpartiets Alternativbudget för 2025 satte vi just äldreomsorgen i första rummet. Det kommer vi att fortsätta med – både i vårt arbete via fullmäktige och genom opinionsbildning i form av offentliga möten samt skriftliga material som detta. Om de äldre ska garanteras en värdig ålderdom krävs nämligen omfattande satsningar under lång tid. Vi har sammanfattat dessa i form av ett handlingsprogram för äldreomsorgen.

Arbetarpartiets handlingsprogram

■ Ökad personaltäthet – detta är den grundläggande förutsättningen för ett trendbrott,
■ Större andel undersköterskor – för en höjd kunskapsnivå,
■ Alla måste minst ha en utbildning till vårdbiträde,
■ Vidareutbildning i svenska språket för de som behöver,
■ Utbildnings- eller karriärstege för mer attraktiva jobb.

Exempel: vårdbiträden uppmuntras bli undersköterskor, undersköterskor ges möjlighet att specialisera sig inom demens, psykiatri, handikapp eller palliativ vård. Detta nödvändiga kunskapslyft måste subventioneras av kommunen – och synas i lönebeskedet.

Ett sådant handlingsprogram kommer inte att vara gratis. Men det handlar om allas
rätt till en värdig ålderdom. Och de flesta av oss blir gamla – förr eller senare. Arbetarpartiet behöver din hjälp i kampen för att äldreomsorgen ska utvecklas till det bättre under de kommande tio åren.

Katastrof hotar – om inget trendbrott sker

”Flera av de äldre på ett av Umeås vård- och omsorgsboenden är undernärda. Bristande hygien gör att många får hudsvamp och de boende kan få sitta länge i sin avföring eller med nerkissade inkontinensskydd. I flera av de rapporter som lämnats till Ivo om vanvård påtalas att vårdplanerna inte följs.”

Så inleder journalisten Karin Bernspång en artikel i VK (8/10-24) om situationen på ett av Umeås större äldreboenden. Uppgifterna är hämtade från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), men kommer ursprungligen från en ansvarig sjuksköterska vid boendet i fråga.

Det framkommer även andra exempel på vanvård. De boendes näringsintag missköts på ett uppseendeväckande sätt. Det förekommer över 15 timmars nattfasta för flera av de äldre. Ordinerad näringsdryck och proteintillskott ges inte. Detta har resulterat i undernäring med symptom som kräkningar, yrsel, svimningar och försämrat allmäntillstånd. En brukare vägde enbart 37 kg efter att ha tappat 20 kg i vikt sedan flytten till boendet. Vissa boende får inte heller i sig tillräckligt med vätska. Detta har orsakat akut njursvikt och lett till sjukhusvistelser. Det handlar alltså om symptom på ren svält.

Det förekommer även stora brister vad gäller hygien och basal omvårdnad. Gamla, som skulle behöva hjälp med att vända sig i sängen, lämnas åt sitt öde vilket kan orsaka trycksår med nekros och svår smärta som följd. Vissa boende lämnas i sitt rum med avföring på möbler, handtag, kläder och golv.

Allra allvarligast är tystnaden kring dessa missförhållanden. Exempel: enhetschef känner till avvikelserapporter som skrivits rörande viktnedgång och uttorkning p g a vätskebrist. Men beslut har tagits om att inte anmäla detta till Ivo. Enhetschef känner till att varken ordinerad näringsdryck för sårläkning eller vändschema följs. Men beslut togs om att detta inte skulle Lex Sarah-anmälas. Tystnadskulturen i Umeå kommun måste bekämpas.

Detta inte är verkligheten på alla äldreboenden i Umeå. Men det är verkligheten på vissa boenden. Frågan är: Hur kommer det att se ut år 2035 – om det inte sker ett trendbrott nu? Vi behöver dig i vår kamp för att rädda äldreomsorgen i Umeå.

Lämna en kommentar