Detta utgör en del i en serie inlägg om vad Arbetarpartiet vill med några av Umeås stads- och kommundelar. Inläggen publiceras löpande under slutet av juli och början av augusti.
Arbetarpartiet (AP) uppmanar alla boende på Ersboda att engagera sig i stadsdelens framtid. Idag finns en rad pågående planer för Ersboda som handlar om nya bostäder och idrottsanläggningar samt utbyggnad av industri- och handelsområden.
- Hur gör du för att påverka utvecklingen?
- Kontakta och fråga Arbetarpartiet: Ring 076-035 04 77 eller 070-293 74 61.
Arbetarpartiets medlemmar har haft plats i Umeå kommunfullmäktige sedan 1991. I förra valet fick vi 3 000 röster – och vi tror på fler röster i detta val. Just på Ersboda har vi i AP en lång tradition och här finns några av våra allra bästa valdistrikt. Vi bryr oss om Ersboda och dess utveckling. Nedan följer ett antal frågor som AP anser viktiga för Ersboda.
Men först vill vi påminna dig om detta: Du kan rösta på olika partier i valen till kommun och region (som handlar om bl a äldreomsorg och sjukvård) och till riksdagen (som främst handlar om regeringsfrågan). Självklart hoppas vi både på din röst i valen till kommun och region och på att du vill bli medlem i Arbetarpartiet.
Levande stadsdelscentra och kamp mot segregering
Ersboda har totalt ca 8 000 invånare. Här finns närhet både till naturen och till stora handelsområden samt gott om service: förskolor, skolor, bibliotek, öppen förskola, äventyrslekpark, idrottsanläggningar och vårdcentral.
Ersboda är dock inte en stadsdel utan flera olika stadsdelar som skiljer sig åt:
- Västra Ersboda. Här bor 2 300 människor. Bebyggelsen domineras av radhus, med en mindre samling flerfamiljshus på Ystarvägen och Trattgränd.
- Mellan-Ersboda, ett område som består av Ostvägen-Tråggränd, Slevgränd samt Ostkroken / ”Toblerone”. Här bor 2 200 människor. Flerfamiljshusen är betydligt fler och radhusen färre.
- Östra Ersboda. Här bor 3 500 människor. Bebyggelsen är blandad med både flerfamiljshus, radhus och fristående villor. Det finns alltså stora skillnader mellan olika delar av Östra Ersboda.
Ersboda-området har genomgått en rad utvecklingsfaser. Stadsdelen började växa fram under slutet av 1970-talet och byggdes ut i omgångar under 1980- och 1990-talen. Områdena har haft en hög andel hyresrätter samt en högre andel unga familjer och utlandsfödda än snittet i Umeå. Detta har bidragit till tendenser till segregering.
Nattvandrare från Ersboda och kvarterspolis mot otrygghet
Delar av Ersboda har haft problem med ”stök”. För ett antal år sedan skedde en rad bilbränder. Det har även förekommit öppen narkotikaförsäljning. Boende på främst Östra Ersboda och Mellan-Ersboda har tidvis upplevt sig otrygga i vissa delar av stadsdelen.
Ersboda var, under 1990-talet, en av de stadsdelar som ansågs behöva kvarterspoliser. Många ersbodabor minns fortfarande Jan och Stig som patrullerade på området. Arbetarpartiet anser att denna typ av närvarande poliser som arbetar förebyggande, genom att bygga upp nätverk och skapa förtroende, måste återinföras samt kompletteras med nattvandrande ersbodabor – som verkligen kan området och känner andra ersbodabor.
Det måste också undersökas hur bebyggelsen på Ersboda kan bli mer blandad genom att exempelvis öka andelen bostadsrätter och seniorbostäder – men på ett sätt som inte delar upp Ersboda ännu mer. Ersbodaborna måste ges ett verkligt inflytande över hur detta ska gå till genom exempelvis återkommande medborgardialoger kring stadsplaner, trafikproblem, buller och utvecklingen överhuvudtaget i området.
Nya projekt
På Västra Ersboda planeras ett nytt bostadsområde med 450 bostäder i området kring de s.k. ”Vita husen” och Myrorna, mellan Kylgränd och Cementvägen. Planen tillåter hushöjder på hela åtta våningar – vilket har föranlett att den överklagats av de boende i närområdet. Hade de boende involverats i ett tidigare skede, och getts verkligt inflytande över planen genom en medborgardialog, hade en överklagan sannolikt kunnat undvikas.
På Östra Ersboda pågår en utbyggnad av industriområdet i anslutning till mejeriet och Ersbodaanstalten. Planen är att området ska expandera längs med Kolbäcksleden i riktning mot Ersmarkshållet samt längs med E4 mot Sävar. Planerna öppnar för nya anstalter samt kontor, verkstäder, sporthallar, m.m. Men är det verkligen där en sporthall ska ligga? Ersbodaborna måste få säga sitt!
Behovet av levande stadsdelscentra
Ett gemensamt problem för de olika delarna av Ersboda är bristen på levande lokala stadsdelscentra. Ett centrum har en stor betydelse för en stadsdels identitet och sammanhållning. Västra Ersboda hade tidigare ett levande centrum. Men detta har avvecklats i takt med att handelsområdena kring Stora Coop expanderat. Västra Ersboda centrum skulle behöva en lokal matbutik och ett kafé för att bli mer levande.
På Östra Ersboda finns den lilla Coop-butiken samt den för hela Ersboda viktiga träffpunkten Ersboda Folkets Hus. Där förekommer danskvällar, konserter, föreläsningar, seniorträffar, biokvällar, mm. Här finns också kafé, bibliotek och ungdomsgård. Denna träffpunkt utgör en verkligt positiv grund att bygga vidare på.
Mer än på de flesta stadsdelar i Umeå är det viktigt att de boende får vara delaktiga när det gäller den framtida utvecklingen för Ersbodas olika delar. Kommunen måste bistå både ekonomiskt och praktiskt.
