Umeås växande befolkning behöver bostäder – inte minst till de unga

”If you’re going to kick authority in the teeth,
you might as well use both feet” — Keith Richards


Bristen på ledarskap i Umeå kommun märks på allt fler områden. Istället för en genomtänkt plan för hur staden och trafiken borde expandera har bristen på ledarskap skapat en ”vilda västern”-attityd. Vi tänker på det otillräckliga bostadsbyggandet och på årtionden av farliga utsläpp från trafiken; vi tänker på brutaliseringen av stadens centrala delar med bland annat ödsliga torg och offrandet av nödvändiga grönytor i centrala lägen. Denna brist på ledarskap måste åtgärdas.

Det byggs för få bostäder i Umeå
I Umeå kommuns bostadspolitiska mål ingår att skapa ”förutsättningar för att det färdigställs minst 2000 bostäder per år”. Men så mycket byggs inte. Inte alls. Under de fem åren 2021-2025 har det i snitt färdigställts ca 850 nya bostäder per år. Tittar vi framåt visar kommunens befolkningsprognos att det behövs cirka 720 nya bostäder per år fram till 2034. Prognoser visar dock också att endast 300 nya bostäder per år kommer att färdigställas 2026 och 2027. Detta är långt under behovet på 720 nya bostäder – och mycket långt från kommunens bostadspolitiska mål (2000 bostäder). Mot denna bakgrund vågar vi påstå att det byggs för få bostäder i Umeå.

Om det inte byggs fler bostäder riskerar bostadsköerna att bli längre. Många unga vuxna kommer inte att kunna flytta hemifrån. Trångboddheten kommer att växa. Ansvaret för detta misslyckande vilar tungt på Socialdemokraterna och MP. De har hållit tillbaka utvecklingen genom sin ovilja att detaljplanelägga och påbörja byggandet av ett antal större bostadsområden. Istället har det ofta ”duttats” ut ett hundratal bostäder, ofta på små men viktiga grönområden.

Arbetarpartiet anser att kommunen snarast måste komma igång med några större bostadsprojekt. Exempel (se karta):

Röbäcksliden (1). Här kan 1000 bostäder börja byggas mycket snart. I en första etapp. På  sikt kan området sannolikt byggas ut ytterligare. Här finns möjlighet att bygga både flerfamiljshus och villor. Om viljan fanns. Området började planeras redan 2017. Men sedan 2022 har inget hänt. Detta understryker motståndet från S + MP.

Tegelbruksberget (2). Här skulle det vara möjligt att bygga 1500-2500 bostäder relativt snart. Området har stora fördelar i form av befintlig infrastruktur: Holmsundsvägen, Strömpilens handelsområde och busslinje 9. Det som krävs är en utredning för att klarlägga det avstånd som måste hållas till Grössjöns naturreservat.

I20-området (3). Området innanför ”norra länken” är det naturliga reservatet för huvuddelen av kommunens framtida expansion. I20 är det enda område som kan skapa en sammanhållen stad istället för dagens alltmer bläckfiskliknande utbredning. Området utgör en väldig trekant vars spets når nästan ända fram till centrumfyrkanten, och vars breda sida utgörs av norra länken. Skulle området bebyggas kan det inre vägnätet anslutas både till norra länken och gamla E4:an. På sikt finns det plats för mer än 20 000 bostäder på detta område.
Det som krävs för att kunna ta tillvara denna fantastiska möjlighet är att kommunen bekostar en flytt av militärens skjutbana till mark utanför norra länken – en relativt liten utgift. Denna långsiktiga lösning på behovet av mark för Umeås framtida expansion hindrar inte att området kan bebyggas redan idag. Den naturliga platsen att börja på vore innanför den triangel som skapas av norra länken och gamla E4:an i höjd med Ersboda handelsområde.

Sammanfattningsvis: Dessa tre exempel visar både på hur kommunens akuta behov av bostadsmark kan lösas – och på hur I 20-området kan lösa det helt dominerande behovet av att skapa en sammanhållen stad. Det som saknas är en ledning med handlingskraft.

Den bristande stadsplaneringens höga pris

Bristen på ledarskap i Umeå kommun märks på allt fler områden. Istället för en genomtänkt plan för hur staden och trafiken borde expandera har bristen på ledarskap skapat en ”vilda västern”-attityd.

* Under årtionden har kommunledningen brutit mot miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid i centrumfyrkanten. Därmed har umebor utsatts för en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer, demenssjukdomar som Alzheimers samt av astma och allergier.

* Idag planeras med berått mod för nya problem. Där Motorcentralen och gamla badhuset låg, och OKQ8-Haga ligger, planeras en ny stadsdel (Hagaliden) med minst fem nya bostadskvarter och ca 600 bostäder. Trots att det redan existerar trafikproblem i området verkställs planen – utan en absolut nödvändig trafikutredning. Kaos hotar.

* Stadens centrala delar har brutaliserats. De en gång levande torgen har blivit ödsliga platser. Vid kajen har kulturbyggnader som gav staden identitet förvandlats till dvärgar – i skuggan av ett ständigt ökat antal jättebyggen.

* Alltför många grönytor har försvunnit då förtätningen drivits för långt. Idag ropar centrum efter fler parker. God stadsplanering kräver en bättre balans. Vi vill därför påskynda omvandlingen av p-platsen på kajen till ett torg/evenemangsyta. Både för unga och lite äldre. Särskilt viktigt är det att bevara grönområden som Hamrinsberget, området nedströms Backens kyrka och Nydalasjön.

Foto av författare

Jan Hägglund

Ordförande Arbetarpartiet

Lämna en kommentar